4. maj, 2015

Kasta första stenen

När handen rör det som inte fick beröras
När blixtar av längtan skjuter det känsligaste i sank
Där bland myller av okända ansikten
Speglas ögon i en förtrollad glans
Där fanns de som inte fick se
Det hemligaste av två själars innersta väsen
Men vem står emot makten av passionen
Härdar ut känslor som aldrig tycks ta slut
Kasta den första stenen som den rättfärdige ger
Om du aldrig kommer vara den som längtar mer
Slå med all den kraft som du bara förmår
Slå hårt och besinningslöst
Du lär inte kunna krossa passionen hur fel den än är gjord
Två nakna själar
Pånyttfödda känslor dra det första av andetag
Skriker känslor ut och in i sig självt
Låt främlingar passera
Låt dem tycka till
Du kommer ändå inte förmå dem blicka över det de själva inte vill

Vår-vintern 1998/ Sanna