20. maj, 2015

Ensam i nattens sena timma


Någonstans inom mig
I nattens sena timma
Där fanns ett du och där fanns ett
Jag.
I nattens dunkel träder ensamheten fram som ett oöverstigligt berg
Där finns bara jag. Ingen som säkrar min lina.
Ensamheten är klädd i mörkaste chiffong.
Den skrider på fest där ingen annan finns till hands
I min egen dans är salsan rytmer för distans.
För min kropp ensam över ett ny polerat golv.
Halkar och slår mig stilla.
Ty ingen finns att ropa ut det som smärtar
Dansen är inte vacker när den dansas själv.
Den ter sig ganska illa.
Hur kan världen vara överfylld när jag ensam är?
Hur gick det till när du och jag blev jag och jag.
Jag lägger mig i en säng för två där andetagen inte är mina egna
Det enda jag hör är mitt eget hjärtas slag.
Så somnar jag tillslut ensam fast vi är två och vaknar i tidig morgon timma.
Där i sängen ligger både du och jag och tankar under nattens sena timmar var…
Ja, vad var det nu det var?
Var det ett du eller var ett det jag.


Sanna Juli - 2011