1. feb, 2016

Dagen moll

Dagen idag har varit tung och irriterande. Den började i irritation och tycktes också sluta i liknande riktning…. Jag själv har gått i självaste moll. Jag har inte ens velat rycka upp mig, inte velat skoja med andra tills jag själv blir glad.. Jag har muttrat i mitt inre om både arbetsuppgifter och hemmaliv. Gärna hugga till lite extra på de närmaste, för att de står kvar, för att det är tryggast.. men fan så orättvist! Själv predikar jag allt som oftast och gladligen att spotta ur sig skiten där den hör hemma. Ge mig inte ilska som jag inte förtjänat! Så på det redan buttriga humöret gnager ett taskigt samvete om hur jag behandlat mina närmsta. Shame on me!

Men jag lyckas inte rycka upp mig trots dåligt samvete, det ilskna, trista vill inte riktigt ge vika. Det följde med mig hem och jag var oerhört tacksam att familjen var på andra håll när jag damp ner hemma. Och jo, jag damp tung och ljudligt, som en stor säck full med vetemjöl eller kanske murbruk, lika dammig och tråkgrå till färgen..

Jag muttrade när jag plockade ur diskmaskinen, muttrar surt när jag plockar i den. Gnäller när jag hänger en maskin tvätt och fyller på med en ny. Hundarna håller behörigt avstånd till sin alfa tik som verkar vara på morrhumör. Suckar högt för mig själv när jag går igenom huset för att plocka morgonens skörd av diverse kläder, så som förvillade strumpor och trosor, smink och hårborstar som tydligen inte själv tycks veta den rätta vägen till sina platser…deras ägare har hög tro om detta, dock INTE jag. Svär ljudligt när jag kliver på en hårklämma som kraschar under min nakna fot. Jag sätter mig ner och gråter en skvätt där mitt på hallgolvet.  

Så plötsligt plingar det till i min messenger. Jag får ett meddelande från min vän X. Hen har lagt ut ett kort på sig själv offentligt fast hen hatar att avbildas på kort. Hen skriver; Du är en anledning till att jag faktiskt vågade, tack för att du är den du är..”

Och min sura, buttra ock skittråkiga inställning till mig själv och livet försvann med ett pling.. Vad underbart det är att det finns människor som påminner dig om den du egentligen är och som har den övernaturliga intuitionen som min vän X äger att hen alltid handlar i rätt tid i rätt stund

T A C K         ❤